söndag 7 juni 2009

Renato Ratti vs Indomita Pinot Noir

Den privata nyhetsprovningen gick vidare med en head-to-head för röda budgetvin som fått genomgående höga betyg (se bloggen Billigt vin).

Renato Ratti Colombé (RR) kostar 99 kr och kommer från tryffelstaden Alba i Piemonte i Italien, framställt av druvan dolcetto, som ger lättare viner än distriktets huvuddruva nebbiolo och andradruvan barbera. Producenten har gott renommé och är en av dem som på 70-talet förnyade produktionsmetoderna i distriktet.

Indomita Reserva Pinot Noir (I) kostar 69 kr och är chilenskt, kommer från Casablancadalen som med påverkan från havet har ett relativt sval klimat. Indomita är en storproducent med en nybyggd, spektakulär anläggning som satsar stort på vinturism (se hemsida). Lustigt nog görs ingen Pinot Noir Reserva enligt den hemsidan, dags att uppdatera kanske?

FÄRG
RR: Mörkt blåröd med betoning på blå.
I: Rubinröd relativt transparent.
Ronden oavgjord: 0,5-0,5
DOFT
RR: Parfymerad, blommig doft, mörka körsbär.
I: Solvarma bär, jordgubbar, jord, fat.
Ronden till Chile: 0,5-1,5
SMAK
RR: Saftig, läskande, råpressade bär utan ett uns sötma. Ung, slank och fräsch och ett riktigt bra matvin. Däremot lite platt på egen hand.
I: Fyllig smak, typ jordgubbsmarmelad. Balanseras upp bra av syra och fattoner. Eldig (14,5 % alkohol) eftersmak som blir överdriven i sällskap med mat.
Ronden till Italien: 1,5-1,5
TOTALT
RR: Välgjort vin med en parfymerad doft som jag har svårt för. Men i sällskap med mat är det ett bättre vin.
I: Insmickrande men ren och snygg frukt och någorlunda välbalanserad. Jag tror det här 69-kronorsvinet skulle vara en kul Svarte Petter i en provning mot mer ambitiösa viner.

Dött lopp alltså, men med Renato Ratti som moralisk segrare då det tog hem den tyngsta grenen, smak. Jag brukar inte alls gilla det syltiga men den här chilenaren kan jag inte låta bli att gilla. I alla fall inte när jag först provade dem på egen hand då Indomita var vinnaren. I sällskap med mat avslöjade den sig och kändes nästan som ett starkvin. Renato Ratti gick andra vägen, växte två klasser när den ackompanjerade en grillad kyckling med potatisgratäng.

Kanske var vinvalet en dålig sammansättning, tanken var att jämföra två lättare viner, och visserligen var de lätta båda två, men ändå helt olika.
Jag noterar att husorganet Munskänken inte hade mycket till övers för chilenaren. Endast 10 poäng och omdömen som "klumpigt" om Indomita medan Renato Ratti får 13 och "fin längd och rent slut". Men många vinskribenter har alltså hyllat Indomita.

PS. När jag tredje kvällen drack sista slatten var jag beredd att stämma in i Munskänkens omdöme om Indomita. Man ledsnade fort på denna nyhet. DS.

Inga kommentarer: